I den första delen om den ”hemliga agenten” berättade jag om ångest, som följer oss överallt. Jag tyckte metaforen med den hemliga agenten funkar bra när det gäller ångest, eftersom ångest aldrig knackar på dörren för att komma in via huvudentrén till vårat hus.

I dagens blogg vill jag berätta om den hemliga agentens uppdrag. Vi har alla någon gång känt oss underlägsna. Själv kommer jag ihåg en gång när jag tävlade i kampsport. Eller rättare sagt – jag ville tävla, i kampsporten judo. Jag hade ingen aning om att den hemliga agenten fanns i rummet. Jag började tänka att jag kommer att förlora direkt, innan jag ens kommer in på judomattan. En annan tanke talade om för mig att ”alla andra har tränat längre än dig vad tror du egentligen? Du kommer att förlora – stort. Inte nog med det …folk kommer att skratta åt dig!” Kvällen innan tävlingen var värst. Jag hade anmält mig och talat om öppet i min omgivning om att jag skulle tävla. Responsen som jag fick var då: ”…lägg av – du är inte femton år gammal- du kommer att gå sönder.”

Tävlingsdagen var framme och jag stod i hallen ombytt. Kände hur mina ben darrade. Tittade på alla dessa unga energiska och starka ungdomar som stångandes tillsammans. Vilken kraft och styrka de hade. Jag sa till mig själv: ”backa – vad vill du visa med det här – det ju ren galenskap”. Jag var mitt i dessa tankar när jag plötsligt hörde mitt namn. Nu var det för sent att backa ur. Det gällde att bara gå in på mattan och ge allt. Men, så naiv jag var. Jag gick in på mattan och efter tio sekunder vann motståndaren. Jag gick ut från mattan medan alla runt omkring mattan skrek och var glada för den som vann över mig. Jag mådde riktigt dålig, hade ont i magen och kommer ihåg hur tungt kändes i bröstet, det var svårt att andas.

Vad var det som hände? Jag som var så peppad och hade tränat riktigt bra inför tävlingen. Varför kände jag mig underlägsen plötsligt? Det här var inte jag.

Jodå, den hemliga agenten lyckades övertala mig att alla andra kan bättre än mig. Och vad gjorde jag då? Jo, jag gick rakt in i fällan. Kärnan i ångest är att förstora faran och förminska sig själv. Så är det. När vi börjar se ner på oss själva och tycker att vi inte klarar av uppgiften som vi har framför oss, då blir den hemliga agenten lycklig. Då har vi gett en bra anledning för den hemliga agenten att lyckas i sitt uppdrag, nämligen att se till att du och jag, ser ner på oss själva.

Att bekämpa en sån här ångest är inte enkelt. Allt i livet handlar om inlärning. Vi har lärt den hemliga agenten hur hen ska bete sig mot oss, mot mig. Det handlar om att öva våra tankar i att förminska oss själva hjälper inte. Det gäller att öva våra ögon att se möjligheter i situationerna, snarare än att se fara. Många situationer i livet går inte att förändra, vi hamnar i situationer i livet som är redan förutbestämda, men vi kan alltid förändra våra tankar och förhållningssätt till situationen. Till exempel: hur det skulle ha känts för mig om jag hade bara rykt på axlarna och tyckt att jag är också lika stark som de andra – och kommit till tävlingen för att vinna. Där har vi det…det inre snacket med oss själva är avgörande om du vill brotta ner den hemliga agenten och vinna kampen. I nästa blogg kommer jag berätta mer om det inre snacket som vi kör med oss själva – och hur kan vi använda den till vår egen fördel.

//Mehdi